Mensmigrän: varför den kommer
och hur du bryter mönstret

Varje månad, nästan exakt samma dagar. Migrän som slår till precis innan eller i början av mensen. Du vet att den kommer — men det känns ändå omöjligt att förebygga den.

Det är inte inbillning och det är inte ”bara mens”. Det är ett neurologiskt svar på ett hormonellt mönster som upprepas varje cykel. Ungefär hälften av alla kvinnor med migrän märker ett tydligt samband med menscykeln^[1] — men de flesta har aldrig fått en förklaring på varför det händer, eller vad som faktiskt kan göras åt det.

Den här artikeln går igenom mekanismen bakom mensmigrän, de fyra evidensbaserade behandlingsstrategier som finns, och varför ett strukturerat sätt att dokumentera din cykel är det första — och viktigaste — steget mot att bryta mönstret. Vi lutar oss mot Läkartidningens kliniska sammanfattning och de internationella diagnoskriterierna i ICHD-3.

Vad är mensmigrän — och vad säger diagnoskriterierna?

Mensmigrän (eller menstruell migrän) är inte en separat sjukdom — det är migrän utan aura som uppträder i ett regelbundet mönster kopplat till menscykeln. Enligt de internationella diagnoskriterierna ICHD-3 finns det två distinkta varianter^[2]:

I praktiken är mensrelaterad migrän den vanligaste formen — och den som de flesta kvinnor har när de beskriver att ”migrän alltid kommer runt mens”. Det viktiga att förstå är att båda varianterna är migrän utan aura. Rent menstruell migrän med aura är extremt ovanlig och följer andra mekanismer.

Var i cykeln sker anfallen?

Menscykeln kan delas i fyra faser. Risken för mensmigrän är inte jämnt fördelad:

Det är det branta östrogenfallet i slutet av lutealfasen — dagarna precis innan mensen — som är den primära biologiska triggern. Migrän kan även uppträda vid ägglossning (en mindre östrogentopps-nedgång), men mensanfallen är vanligen kraftigare och svårare att behandla.

Varför östrogen utlöser migrän — mekanismen förklarad

Att förstå varför hormonsvängningar utlöser migrän handlar om samma system vi gick igenom i artikeln om vad som orsakar migrän — trigeminussystemet och signalämnet CGRP. Men mensmigrän lägger till ett hormonellt lager ovanpå.

Tre saker händer när östrogen faller

I slutet av lutealfasen sjunker östrogennivåerna brant. Det sätter igång en kedja:

• CGRP-tröskeln sänks. Östrogen har en skyddande effekt på trigeminussystemet — det håller CGRP-frisättningen i schack. När östrogen sjunker försvinner den bromsande effekten och trigeminusnerven blir lättare att aktivera.
• Serotoninnivåerna påverkas. Östrogen reglerar serotoninsystemet. Låga östrogenhalter kopplas till lägre serotoninaktivitet, vilket ytterligare ökar hjärnans känslighet för smärtsignaler.
• Prostaglandiner frigörs. I samband med livmoderavstötningen frigörs prostaglandiner (som orsakar mensvärk), och dessa inflammatoriska ämnen kan samverka med trigeminusaktiveringen och förvärra anfallet.

Det är också förklaringen till varför mensmigrän tenderar att vara svårare att bryta med vanliga akutmediciner: anfallet drivs av ett pågående hormonellt tillstånd, inte av en enstaka trigger. Kroppen är i ett ”lågtröskel-läge” under hela mensfasen.

Symtom: varför mensmigrän är tuffare än vanlig migrän

Symtombilden vid mensmigrän liknar klassisk migrän — pulserande ensidig huvudvärk, illamående, ljus- och ljudkänslighet — men anfallen är ofta mer utdragna och resistenta mot behandling. Det finns tre kliniska särdrag som skiljer mensmigrän från övrig migrän:

1. Längre anfallsduration

Mensanfall varar i genomsnitt längre än övriga migränanfall, ibland hela 72 timmar. Det beror på att det hormonella tillståndet som utlöser anfallet kvarstår under hela mensfasen — det finns ingen enstaka trigger att ”återhämta sig från”.

2. Sämre respons på triptaner

Mensmigrän svarar generellt sämre på akuta triptaner jämfört med icke-hormonell migrän. Anfallet kan återkomma (rebound) inom 24 timmar eftersom de bakomliggande hormonella förhållandena inte förändrats. Det är ett av skälen till att kortidsprofylax — förebyggande behandling under riskdagarna — rekommenderas framför enbart akutbehandling.

3. Samverkan med mensvärk

Prostaglandiner som frigörs under mens förvärrar smärtkänsligheten i hela kroppen, inklusive i trigeminussystemet. Många upplever att migrän och mensvärk förstärker varandra — och att naproxen (som minskar prostaglandiner) kan hjälpa mot båda.

Behandling av mensmigrän — 4 evidensbaserade strategier

Det finns ingen universallösning för mensmigrän, men forskning och klinisk praxis har identifierat fyra huvudstrategier. Vilken som passar beror på ditt mönster, din medicinhistoria och om du använder hormonella preventivmedel. Diskutera alltid med din läkare innan du ändrar behandling.

Vad säger 1177 och svenska riktlinjer?

Enligt 1177 Vårdguiden bör du söka vård om du har regelbundna migränanfall som påverkar din vardag. Mensrelaterad migrän är ett tillstånd där strukturerad dokumentation — vilka dagar, hur länge, vilka symtom, vilken medicin — avgör vilken behandling din läkare kan erbjuda. Utan ett dokumenterat mönster är det svårt att ställa diagnosen ”menstruell migrän” och ännu svårare att motivera förebyggande behandling.

Dagboken som verktyg — varför du inte kan skippa det här steget

Mensmigrän diagnostiseras via mönster, inte via ett enkelt blodprov. ICHD-3 kräver att anfallet uppträder under specifika dagar i minst 2 av 3 på varandra följande cykler. Det enda sättet att bevisa det mönstret är systematisk dokumentation.

Vad behöver du registrera?

• Cykelns första dag — dag 1 är alltid första blödningsdagen, inte sista. Det är referenspunkten för ICHD-3-diagnosen.
• Anfallens startdag och sluttid — för att räkna ut om de faller inom dag −2 till +3.
• Anfallsintensitet (NRS 1–10) — för att se om mensanfallen verkligen är kraftigare än dina övriga anfall.
• Medicin och effekt — vilken dos, vilken tid, hur snabbt lindrades smärtan, kom den tillbaka?
• Övriga triggers den dagen — stress, sömnbrist, väder — för att avgöra om mensmigrän är din enda ”mensbundna” trigger eller om flera samverkar.

Redan efter 2–3 cykler med strukturerad dokumentation brukar mönstret bli tydligt nog att ta med till läkaren. Det är skillnaden mellan ”jag tror att det hänger ihop med mensen” och ”här är data för tre cykler som visar att anfallen faller dag −1 till +2 i alla tre fallen”.