Migrän eller spänningshuvudvärk?
5 skillnader som avgör det
Nästan hälften av alla med migrän får feldiagnosen spänningshuvudvärk i minst ett år. Här är de fem kriterierna som skiljer dem åt — och ett symtomtest du kan göra direkt.
Du vet att du har huvudvärk. Men varje gång du söker efter svar hamnar du i en djungel av motstridiga listor — och ingen verkar ge ett tydligt svar på frågan: är det egentligen migrän jag har?
Det är en frustration som delas av enormt många. Enligt Hjärnfonden lider ungefär 15 % av Sveriges befolkning av migrän[1] — men forskning visar att upp till hälften av dem lever med en felaktig diagnos i flera år. Skillnaden är inte bara ett namn. Migrän och spänningshuvudvärk behandlas på helt olika sätt, och fel diagnos innebär fel behandling.
De fem skillnaderna du läser om nedan är hämtade direkt ur ICHD-3 — de officiella internationella diagnoskriterier som all sjukvård i världen använder. Du hittar också ett interaktivt symtomtest längre ner på sidan som hjälper dig sortera ut vad dina anfall faktiskt signalerar.
Migrän vs spänningshuvudvärk — på ett ögonblick
Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste diagnostiska skillnaderna enligt ICHD-3. Observera att den ena kolumnen inte alltid utesluter den andra — mer om det under avsnitt 6.
| Kriterium | Migrän | Spänningshuvudvärk |
|---|---|---|
| Smärtkaraktär | Pulserande / bultande | Tryckande / pressande band |
| Lokalisation | Ensidig (byter sida) | Bilateral — båda sidor |
| Intensitet | Måttlig till svår | Mild till måttlig |
| Illamående / kräkningar | Vanligt förekommande | Ovanligt |
| Ljus- / ljudkänslighet | Båda är vanliga (foto- och fonofobi) | Max en av dem, milt |
| Förvärras av rörelse | Ja — gå i trappor förvärrar | Nej — fysisk aktivitet hjälper |
| Varaktighet | 4–72 timmar | 30 min – 7 dagar |
| Aura möjlig | Ja — hos ~25–30 % | Nej |
Tabellen baseras på de officiella diagnostiska kriterierna i International Classification of Headache Disorders, 3rd edition (ICHD-3). För att diagnosen migrän ska ställas krävs minst 2 av de 4 smärtkriterierna samt minst 1 av de autonoma symtomen (illamående/kräkning eller foto- och fonofobi).
ICHD-3 kriterierna →Så här skiljer du dem åt — steg för steg
Dessa fem frågor är de som sjukvården faktiskt använder för att differentiera mellan de två. Ju fler av migrän-kriterierna du stämmer in på, desto starkare är indikationen.
Smärtans karaktär — pulsar det eller pressar det?
Det viktigaste diagnostiska kriteriet. Migrän ger en pulserande, bultande smärta — som ett hjärta som slår inuti skallen. Spänningshuvudvärk beskrivs istället som ett tryckande band eller en press, som om ett hjälmskal sitter för hårt.
Var sitter smärtan — en sida eller båda?
Migrän är per definition ensidig vid anfallet, även om den kan byta sida mellan olika episoder. Spänningshuvudvärk är bilateral — den omsluter hela huvud. Det finns undantag: ungefär 30–40 % av migrän kan också kännas på båda sidor, men kombinerat med de övriga kriterierna blir bilden tydligare[3].
Illamående och överkänslighet — kroppens reaktion berättar sanningen
Det är här diagnosen ofta avgörs. Migrän aktiverar det autonoma nervsystemet: illamående (och ibland kräkningar), extrem ljuskänslighet och ljudkänslighet är alla vanliga. Vid spänningshuvudvärk saknas illamående nästan helt, och om man är känslig för ljud eller ljus är det milt och bara ett av dem åt gången.
Om du lägger dig i ett mörkt tyst rum under en attack — det är ett starkt tecken på migrän.
Förvärras det av rörelse? — en nyckeltest
Prova att gå upp för en trappa under ett anfall. Migrän förvärras nästan alltid av normal fysisk aktivitet — till och med att böja sig ner för att plocka upp något. Spänningshuvudvärk däremot förvärras inte av rörelse — faktum är att en promenad ofta hjälper, eftersom rörelse löser upp muskelspänningar i nacke och axlar.
Varaktighet och anfallsmönster
Migrän varar 4–72 timmar utan behandling[2] — och under den tiden är du ofta helt ur spel. Spänningshuvudvärk kan vara allt från 30 minuter till 7 dagar, men intensiteten är lägre och du kan oftast fungera — om än med besvär. Migrän tar dig ur ditt liv. Spänningshuvudvärk sänker din kapacitet.
Kan man ha båda på samma gång?
Ja — och det är vanligare än de flesta tror. Den medicinska termen är blandad huvudvärk (mixed headache disorder). Studier visar att upp till 30 % av dem som har migrän också har episodisk spänningshuvudvärk[3].
Det skapar en förvirrande bild: vissa dagar är det ett milt tryck (spänning), andra dagar ett fullskaligt migränanfall. Misstaget många gör är att fokusera på de ”milda” dagarna och dra slutsatsen att det handlar om spänningshuvudvärk — och missa att de egentligen har migrän som primär diagnos.
Om du har migränsymtom — pulserande smärta, illamående, ljuskänslighet — vid minst en del av dina attacker, är migrän troligen din primärdiagnos, oavsett om du också har spänningsepisoder däremellan. Dokumentera varje typ av attack separat för att se mönstret.
Det är också viktigt att känna till att kronisk migrän (≥15 huvudvärksdagar/månad) kan överlappa med kronisk spänningshuvudvärk och dessutom öka risken för medicinöveranvändningshuvudvärk om smärtstillande används för ofta. Läs mer om kronisk migrän och hur den skiljer sig från episodisk.
Vilket mönster stämmer in på dig?
Svara på 8 frågor om dina senaste tre anfall. Resultatet är inte en medicinsk diagnos — det är en vägledning inför ditt läkarbesök.
1. Pulsar eller bultar smärtan (som ett hjärtslag i skallen)?
2. Sitter smärtan mestadels på EN sida av huvudet?
3. Mår du illa eller kräks under anfallet?
4. Är du känslig för starkt ljus under anfallet?
5. Är du känslig för ljud under anfallet?
6. Förvärras smärtan av att gå i trappor eller böja dig?
7. Varar anfallet oftast mer än 4 timmar (utan medicin)?
8. Har du någon gång fått synstörningar eller domningar innan smärtan startade?
När ska du söka vård?
Oavsett om du misstänker migrän eller spänningshuvudvärk — en läkarbedömning är alltid värdefull. Det är särskilt viktigt om du känner igen dig i fler av migrän-kriterierna, eftersom behandling som fungerar för spänningshuvudvärk (exempelvis paracetamol vid varje attack) kan faktiskt förvärra migrän på sikt genom att utlösa medicinöveranvändningshuvudvärk.
Läs vår guide om hur du förbereder ditt läkarbesök om migrän för att maximera nyttan av din tid med läkaren.
- Plötslig, extremt kraftig huvudvärk som du aldrig haft förut (”åskknallshuvudvärk”)
- Huvudvärk kombinerat med styvhet i nacken och feber
- Neurologiska symtom som inte går över: tappat syn, talproblem, förlamning
- Huvudvärk efter huvudtrauma
- Huvudvärk som successivt förvärras över dagar/veckor utan förbättring
För icke-akuta besvär: kontakta 1177 Vårdguiden eller din vårdcentral.
Vanliga frågor
Källor och referenser
Innehållet är granskat mot officiella svenska och internationella riktlinjer. Senast uppdaterad: .
- Officiell Hjärnfonden — Migrän Svensk hjärnforskningsfond med medicinsk granskning. Uppgift om förekomst: ~15 % av Sveriges befolkning. Hämtad maj 2026.
- Internationell ICHD-3 — Migraine criteria (International Headache Society) Officiella diagnostiska kriterier för migrän och spänningshuvudvärk. Uppdaterad 2018, internationell standard för all neurologisk diagnostik.
- Klinisk Internetmedicin.se — Huvudvärk, spänningshuvudvärk (HST) Klinisk referens för sjukvårdspersonal, Region Stockholm. Diagnostiska kriterier och prevalensdata för spänningshuvudvärk. Hämtad maj 2026.
- Officiell 1177 Vårdguiden — Migrän Sveriges offentliga vårdguide, granskad av Region Stockholm. Symtom, behandling och när du ska söka vård. Hämtad maj 2026.
Om 12 veckor vet du exakt vilken typ du har.
Strukturerad spårning av smärtkaraktär, triggers och mönster gör att du slutar gissa — och börjar förstå. ICHD-3 baserad. Print + Digital + Excel. Allt på svenska.
Ja, jag vill förstå mitt mönster